Glaskonst - Artiklar RSS

S� h�r skapar man bubblor i glas

Sun, 09 Apr 2006 18:44:28 GMT

S�gsp�n, glasfiber och r�fflade glas. Det �r n�gra av de metoder som finns f�r att skapa bubblor i glas.

Bubblor i glas beror p� vilken typ av glas man arbetar med.

Bl�sa glas
N�r man arbetar med att bl�sa glas s� finns det en trevlig teknik. Med en spik kan man trycka in sm� gropar n�r man f�ngat an det varma glaset p� sin ppipa. N�r man sedan doppar pipan igen s� blir h�ligheten en vacker bubbla.

�

Erik H�glund
Men�Erik H�glund gjorde massor av bubblor i sina glas och skr�mde slag p� glasbl�sarm�starna. Han rullade glaset i s�gsp�n (eller potatisskal) och doppade pipan igen i glasmassan.
N�r s�gsp�net f�rkolnade i den heta glasmassan p� pipan�s� blev det massor av bubblor. En bubbla f�r varje s�gsp�n!

Relaterade l�nkar

Hos Bothnia Antik & Antikvariat finns det flera glassk�lar som Erik H�glund gjort med bubblor i. H�r �r l�nken dit:

http://www.bothnia.se/index.asp?sida=produkter&knapp=antik&produktkat=glas

Av: evarittsel

Personlig sida
Kontakta

Datum f�r publicering

2006-04-09

F�r m�sterbl�sarna var detta v�ldigt sv�rt att f�rst acceptera - eftersom en m�sterbl�sare ALDRIG ska ha den minsta lilla bubbla i sitt glas. F�r det �r tecken p� att man inte kan f�nga an glaset r�tt p� pipan.

Den h�r glaskrukan har Erik H�glund
gjort - med massor av bubblor!

Idag �r det m�nga glasbl�sare som anv�nder sig av s�gsp�n f�r att skapa bubblor i glas.

Fusa glas
N�r man arbetar med att fusa glas s� uppst�r det ofta massor av mikroskopiska sm� bubblor i glaset. Det beror p� att m�nga arbetar med det lite knottriga Bullseyeglaset och n�r man l�gger de knottriga sidorna mot varandra blir det fler bubblor �n n�r man l�gger de plana ytorna mot varandra.

�

Glasfiberv�v
Men kan ocks� skapa ordentligt med bubblor. Ett s�tt �r att anv�nda glasfiberv�v, S�dan man k�per p� bensinstationerna i reparationskittet f�r bilar. V�ven �r mjuk och lite rutig. L�gger man den mellan glas (vilket fusingglas som helst) blir det massor av j�mna fina bubblor.

M�ssing och aluminium
M�ssing ger ocks� en massa stora, gyllengula bubblor. Men i floatglas blir det inte effekt alls. I b�da glassorterna kan man ocks� anv�nda aluminiumfolie och d� blir det sm�, sm� svarta bubblor i glaset.

Oxider
St�r man oxider mellan glaset vid fullfusing s� blir det ocks� bubblor. Men ta det varligt med oxiderna. F�r mycket och det blir j�ttebubblor.

H�r �r en glasv�v monterat p� bakpl�t. Den stora bubblan har jag skapat genom att l�gga in en tr�bit mellan glasen. Men avsp�nningstiden m�ste blir mycket l�ng f�r att man inte ska bygga in sp�nningar i glaset s� det spricker efter n�gra �r. Den h�r �r 20 �r gammal s� den �r r�tt avsp�nd.

Bra nyb�rjarbok i fusing

Thu, 30 Mar 2006 11:36:23 GMT

Vill man b�rja med fusing och pr�va sig fram finns det en utm�rkt bok att ta till. Visserligen skriven p� danska. Men det g�r att f�rst�!

Det uppstår massor av frågor när man testar att fusa och slumpa glas. Men om man skaffar sig boken "Ovnformet Glas" då får man också en utmärkt uppslagsbok både för fusing med Bulleseyglas och floatglas (fönsterglas).

Boken är bra eftersom den ständigt uppdateras med nya reviderade upplagor. Bilden här visar en gammal upplaga och den nyare boken har en något annorlunda framsida.

En mycket bra nybörjarbok i glasfusing, som ger svar på massor av frågor.

Boken är skriven av dansken Jörgen Markvad och finns att köpa hos många leverentörer. Den kostar runt 300 kr och man kan själv kanske hitta den på nätet. B

Boken har ISBN 87-90594-05-3 och ges ut av Yduns Aebler. På danska???? Jadå. Det funkar. De har många bilder.

Relaterade länkar

Personlig sida
Kontakta

Datum för publicering

2006-03-30

Att fusa glas - ur�ldrig teknik

Wed, 22 Mar 2006 23:29:29 GMT

Visste du att tekniken att g�ra glas �r �ver 4 000 �r gammal. Och att det var Gustav Vasa som inf�rde den i Sverige?

Att fusa - smälta samman - glas är faktiskt en uråldrig teknik med över 4000 års erfarenhet.

De äldsta glasen har man funnit i Babylonien och de kan dateras 2 500 f kr enligt vissa svenska uppslagsböcker.

Också egyptierna använde sig redan 1 500 år f kr av denna metod för att framställa glas. Några andra säger att de kunde detta redan 2 500 år f kr.

En lampa gjord med Paté Verre-tekniken. En teknik som man använde redan för över 4 000 år sedan

Hur som helst. Tekniken är uråldrig och mycket, mycket äldre än glasblåsningen.

Relaterade länkar

http://www.glasakademin.se

http://www.glavaglasbruk.org

Personlig sida
Kontakta

Datum för publicering

2006-03-22

För man blåste inte. De smälte i stället samman
glasklumpar som bildats i eldgroparna till mer kompakta skivor och i nästa steg lade de skivan över en grusgrop, lade en lergryta över och eldade ovanför grytan.

En fantastiskT fin jugendvas - den tidsepok vid sekelskiftet - då tekniken Paté Verre att tillverka bruksföremål ( och annat ) kom tilL heders igen. Efter
4 000 år!

Glaset blev nu mjukt igen och föll - slumpades - ner av sin egen tyngd i gropen, som bildade formen. En rätt otymplig metod där man inte kunde göra så avancerade formar. Det blev enkla skålar och muggar.

Paté Verre
De gjorde också mycket avancerade formar - troligen i gips - och lyckades forma de mest fantastiska föremål - med tanke på den tekniska utvecklingen vid den tiden. Den teknik de använda sig av kallar vi idag Paté Verre (glaspastej).

Det här var en glaskonstform man tog upp igen vid förra sekelskiftet och där de gjordes de mest fantastiska saker under jugenderan. Se bara vasen här till höger.

Moule Perdue
Själv tycker jag det är jätteroligt att arbeta med den här tekniken - även om mycket går sönder eftersom formarna så lätt spricker.

Jag använder mig av an annan slags teknik - som kanske ocskå de gamla egyptierna gjorde - nämligen Moule Perdue (förlorad form - och formen blir verkligen förlorad - den spricker totalt). En fransk innovation som utvecklades just för Jugendföremål.

En inka-skulptur där formen skulpterades av en potatis och bäddades in i gips. En knölig teknik - men rolig.

Glasblåsning
Mer avancerade uttrycksformer tillät glasblåsningen som vi i Europa lärde oss på 800-talet av indierna. Man tror att första glasblåsarpipan uppfanns i Syrien ca 1 000 år f kr.

Gustav Vasa
Till Sverige kom glasblåsningstekniken först 1560 på initiativ av Gustav Vasa. Et litet glasbruk anlades i Stockholm och bara kungen och adeln fick köpa deras föremål. Möjligen lyckades också kyrkan köpa in ett och annat.

Det var i praktiken kungens egen hytta.

Glasbruk
Det första kända större glasbruket i Sverige anlades sedan vid 1640-talet på Kungsholmen i Stockholm och kort därefter öppnades ett nytt på Södermalm.

Först under 1700-talet anlades flera nya glasbruk i Sverige. Då främst i Småland t ex Kosta 1741 och man valde skogsrika platser med god tillgång på sand.

Och under åren därefter öppnades glasbruk runt om i landet på lämpliga platser. Gustav Vasas exklusiva glasbruk fick ordentlig konkurrens och glaset började komma in på större gårdar som finföremål vid bättre kalas.

Fönsterglas
Det öppnades också speciella glasbruk för just fönsterglas. Och den eran blommade ända fram till slutet av 1930-talet då Sveriges sista fönsterglasbruk lades ner. Ni hittar länken Glava Glasbruk i längskafferiet.

Och nu i slutet av 1900-talet har det enda glasbruket efter det andra fått läggas ner. Nu importerar vi billigt glas från t ex Kina och trycker på lite färg och säljer det som svensk glas. Konkurrensen är stenhård.

Och i stället har det vuxit upp en massa mindre hyttor - för Studieglas.
Men det är en annan historia.

Gammal ugn - blir bra glasugn

Tue, 21 Mar 2006 18:40:01 GMT

Visst kan det l�na sig att skaffa modern automatik till en gammal ugn. Men det �r v�ldigt viktigt att f�rst kontrollera att automatiken passar ugnen utan alltf�r dyra ombyggnader. D� kan du anv�nda keramikugnen till glasbr�nning.

Runt om i landets skolor står gamla keramikugnar oanvända. Och många keramiker önskar bränna glas i sin ugn.

I stället för att köpa en ny specialbyggd fusingugn, kan man byta ut en gammal automatik mot en modern som styr avsvalningen. Och spara tusenlappar.

En gammal keramikugn kan visst fungera bra till att bränna glas i. Bara instrumentet kan styra avsvalningen.

Det finns några riktigt bra ugnsreparatörer här i landet. Vänd er till en sådan om ni är lite tveksamma - innan köpet av automatik!

Jag hade en hos mig nyligen för att använda en befintlig modern automatik jag köpt tillsammans med min fusingugn till min ena gamla keramikugn.

Tyvärr var automatiken från CERAMA och den går på 220 volt inte 380 volt som Rohdeugnens gamla automatik har.

Det är inget fel på Ceramas ugnar men har man t ex en Rohde, som jag har, måste man ha ett instrument som passar till denna ugnstyp. Annars måste man bygga in en tranformator och då kan det bli dyrt för en liten ugn.

Så det första man måste kolla är om automatiken passar voltmässigt till den ugn man har.

Och då - då är det väldigt ofta lönsamt att byta till ett modernare instrument om man har en dyr ugn - även med hjälp av en ugnsreparatör! För ugnen kanske kostar 30 000 eller mer och instrumentet kanske 6 000-7000. Och reparationen av behörig runt 2000-4000.

Men billiga ringugnar och mindre toppmatade lönar det sig oftast inte att uppgradera. De säljs numera tillsammans med moderna instrument till priser där ugnen faktiskt ingår i köpet.

Men det finns tricks att bränna glas i dessa utgnar också.

Läs artikeln om detta här på sidan.

Lycka till med konverteringen. Och du. Det går visst att ena dagen bränna keramik och andra dagen glas. I samma ugn. De som säger något annat har fel!

Relaterade länkar

Personlig sida
Kontakta

Datum för publicering

2006-03-21

Naturljuset b�st n�r amat�ren pl�tar glas

Tue, 14 Mar 2006 20:34:57 GMT

Det �r m�nga som tycker det �r sv�rt att pl�ta glas - med all r�tt. Det bl�nker, f�rgrunden syns och bakgrunden tr�nger p�. Och det �r faktiskt r�tt sv�rt. Naturens eget ljus �r faktiskt det b�sta f�r oss amat�rer. B�r ut dina glas till strandklippan och pl�ta vid solnedg�ngen. Det blir oftast b�st!

Det är många av oss amatörfotografer som slitit hårt vid Photoshop för att få ordning på vara glasbilder. Här är att bra exempel från ett proffs - Örs Gubás - som fotograferar åt Glashyttan Waxholm.

Örs Gubás är en fotograf som lyckats fotografer glas bra.
Här tulpanvaser av ÅSA HÖGlund , Glashyttan Waxholm.

Relaterade länkar
http://www.hyttan.com
Glashyttan Waxholm

Vill du lära dig mer om fotografering?
Besök då vår sajt Foto i Fokus.

http://www.foto.ifokus.se

Av: EvaRittsel

Datum för publicering

2006-03-14

Det gäller att arbeta med sk mjukt ljus. Man får slå blixten i ett ljust tak eller kanske ha smörpapper framför belysningen. Bäst är smörgåspapper, som är lite tjockare och allra bäst (men dyrt) är ritfilm. Tejpa fast papperet eller ritfilmen framför belysningen/strålkastarna - men se upp så det inte brinner upp.

Rikta inte heller lamporna direkt mot objektet - glaset - som ska plåtas. Rikta i stället lamporna så ljuset nuddar ditt objekt.

Andra knep är att ta med sig glaset ut i naturen och ställa det på en sten eller berghäll eller i mossan. Naturljuset är faktiskt det allra bästa ljus att plåta glas i för oss amatörer.

När du ändå måste plåta inomhus - eller rent generellt - se då till att bakgrunden är långt bort dvs kort skärpedjup eller som andra säger stor bländare på kameran. De som inte har såna finesser kan se till att väggen är långt bakom objektet.

En genväg är att välja porträttläget på kameran!

Ett annat trix är att ställa glaset mot ljuset och plåta. Eller i ett fönster där dagsljuset sipprar in.

Här till höger är en bild där missat det mesta och som jag har tagit... Tänkte använda mig av dagsljuset i fönstret men kunde inte fixa bort bakgrunden.

Här är bakgrunden därför alltför tydlig och tränger sig nästan in i glaset. Dessutom är det för mycket speglingar och reflexer av dagsljuset i glaset.

Det man missar vid plåtningen kan man kanske fixa till med ett bildbehandlingsprogram. Man börjar med att fixa nivåerna. Man ställer vit och svart punkt med hjälp av pipetterna. Efter detta kan man öka kontrasten en aning och göra bilden något mörkare. Men först fixar man kontrasten.

Här är pipetterna i närbild.

De tre små pipetterna till höger här i bilden är viktiga.
Ta den vänstra - för svärtan i bilden - och peka på det
svartaste området i din bild. Sedan tar du den högra
och pekar på det vitaste. Då justerar du bilden så den
blir lite bättre! Autonivåer är inte bra. De ger oftast för mycket effekt!

Lycka till och kom gärna med fler tips! Vi är många som kämpar med att dokumentera våra glasobjekt.

Eva Rittsel (med hjälp av min man fotografen Pär Rittsel)

Vad �r glas?

Sun, 05 Mar 2006 17:57:51 GMT

Vad best�r glas egentligen av? Vad skiljer kristallglas fr�n f�nsterglas? Vill du veta mer om detta s� l�s denna lite faktasp�ckade artikeln.

Glas består ju av en blandning av metall- och kieselsalter. Sodaglas som vi användes i våra hushåll, till fönster och

Den här blandningen skyfflas in i glasugnarna och värms upp till en flytande glasmassa.

flaskor är en blandning av kvartssand, kalksten och kalcinerad soda.

Floatglaset är oftast svagt grönskimrande och brukar i glassammanhang också kallas för planglas på svenska eller floatglas på engelska (även om orden plan och float har mer med framställningsprocessen än blandningen att göra).

Kristallglas görs av en blandning mellan pottaska, mönja (som innehåller bly) och sand. Idag använder bruken oftast inte blymönja - utan barium - som anses mindre farligt.

Och det finns en mängd andra glasblandningar som är specialutvecklade för specifika ändamål.

Amorf material - Ytspänningar

Glas är vad man brukar kalla ett amorft material dvs det är att jämföra med en vätska. Det har ingen egentlig smältpunkt men blir mer och mer rinnigt ju mer det hettas upp.

Olika glassorter har olika ytspänningar. Jämför t ex matolja med vatten.

Häll ut en matsked matolja bredvid en matsked vatten så ser du att vätskorna uppför sig olika, de upptar olika stora ytor. De har olika ytspänningar.

Ytspänningar

Försök att bland olja med vatten. Det är omöjligt. Det beror på att olja och vatten har olika ytspänningar.

Samma är det med olika glassorter. De är ju också vätskor.

Därför kan man bara blanda och smälta samman glas med samma ytspänning. Inte ens olika sorters planglas (floatglas) har samma ytspänning.

Men oavsett glassort så strävar glaset via sin ytspänning att alltid bli ca 6 mm tjockt när det värmts upp och blivit flytande.

Floatglas

Planglasets olika tjocklekar får man genom att hälla ut den flytande (float) glasmassan på en tennbädd och sedan mangla glaset till rätt tjocklek. Det är detta vi kallar för floatglas eller planglas.

Pappegojfat i Bullseyeglas av Anita Svanberg.

Bullseye

Bullseye-glaset framställs med en liknande procedur. Fast den är naturligtvis hemlig. Men jag misstänker att man hällt ut Bullseyeglaset på en yta med en blandning av aluminiumhydroxid och gips. Därefter har det manglats från ovansidan. Den skrovliga sidan är den som legat mot underlaget och den blanka är ovansidan som manglats.

Nya glassorter

Idag finns andra konkurrenter till Bullseyglaset t ex Spectrumglas, som numera sälja hos vissa återförsäljare under namnet Glas 96. Och så finns Richmondglas och Artista. Alla är kompatibla inom sina grupper - men inte med varandra. I alla fall inte alla färger.

Kompatibla

Att glas är kompatibla innebär att de kan smältas samman med varandre. Konstigt nog kan man smälta samman Artistas blåa glas med fönsterglas, men det röda Artistaglaset spräcker fönsterglaset. Man får helt enkelt testa sig fram och göra nya upptäckter.

Berätta gärna om din upptäckter här på IFOKUS!

Eva Rittsel

Av: EvaRittsel

Datum för publicering

2006-03-05

Blanda inte glassorter

Sun, 05 Mar 2006 16:52:15 GMT

Det g�r inte att blanda glas hur som helst. Eftersom glas �r en v�tska uppf�r sig blandningarna ungef�r som om man f�rs�ker bland olja och vatten. Det g�r inget vidare. Det sk�r sig!

Tänk dig att floatglas är filmjölk och Bullseyeglas är matolja. Att mixa matolja med filmjölk går lika dåligt som att mixa Bulleseyeglas med fönsterglas. Det här beror på att olika glassorter har olika ytspänningar.

Nu ska jag bli lite teknisk. Man talar inte om ytspänning när man pratar om glas. I stället säger man att olika glas har olika utvidgningskoefficienter dvs hur mycket ett visst glas utvidgar sig vid uppvärmning.
Lite olika sorters glas. Inte någon bra blandning att smälta samman.

Och för att utvidga sig måste ju glas värmas upp eftersom vätskan glas har en fast form i rumstemperatur.

COE
Glas med olika ytspänningar utvidgar sig olika om man höjer temperaturen en grad och mäter hur mycket längre glaset spridit sig. Detta kallas COE, Coefficient Of Expansion - utvidgningskoefficienten. Ju högre COE-tal - desto mer utvidgar sig glaset under uppvärmningen.

Förfärgat glas
I början på 90-talet utvecklar man i USA förfärgat glas med samma ytspänning oavsett färgkulör det sk Bullseyeglaset. Detta glas har ett COE-tal på 0, 000009 och floatglas brukar ligga runt 0, 0000085.

Fast man struntar i nollorna och brukar uttrycka det så att Bullseye har en utvidgning på ca 90 och planglas runt 85.

Smälter man samman Bullseyeglas med floatglas så uppstår för stora spänningar under uppvärmningen och kylningen så att det sammansmälta glaset spricker.

Kompatibilitet
Glas med samma ytspänning har samma COE-tal och är därför kompatibla dvs de utvidgar sig lika mycket under uppvärmningen och krymper lika mycket när det kyls av.

Det uppstår därför inga spänningar i glaset och det kan smältas samman i olika skikt dvs fusioneras eller fusar som man säger på engelska.

Fönsterglas
Om man tillverkar sina föremål i fönsterglas ska man skära ut sina formar från samma glasskiva för att vara riktigt säker. Du kan inte hämta ett gammalt fönster hos en glasmästare och vara säker på att du kan smälta samman detta med ett fönsterglas från t ex ditt eget hus. Även om glasskivorna är lika tjocka!

De kan i alla fall ha olika materialblandningar och därför olika COE-tal och ytspänningar.

Bullseyeglas

Bullseyeglaset däremot har tagits fram för att kunna kombineras och smältas samman oavsett vilken glasskiva du skurit din form ur. Det finns nu också franskt glas med samma egenskaper och dess COE-tal ligger ofta på 96.

Vanligtvis finns glas med COE-tal på 85, 90 eller 96. Men om du använder gammalt glas finns det ingen garanti för vilket COE-tal glaset har. Det är ofta så att gammalt fönsterglas faktiskt är handblåst och har ett helt annat glasrecept än t ex dagens fönsterglas.

Fönsterglas

Eftersom jag arbetar med fönsterglas så köper jag numera ett större parti i olika tjocklekar från samma leverentör och räknar med att partiet i sig har samma COE-tal på de olika glasskivorna.

Det har fungerat hittills. Kanske beroende på att det idag bara finns en stor leverantör på den svenska marknaden av glas - och att de därför har samma recept.

Jag arbetar både med tre lager glas som är 2 mm tjock eller två lager på vardera 3 mm. Och ibland med både 4 och 5 mm glas.Och av småbitarna från de olika glassorterna blir det smycken eller annat som jag kommer på.

Och jag blandar alla glasrester från samma leverantör av floatglas! För jag antar att de har samma recept för glaset inför manglingen på floatbädden.

Eva Rittsel

Av: EvaRittsel

Datum för publicering

2006-03-05

Att g�ra eget glaskross

Sun, 05 Mar 2006 15:59:12 GMT

Spara allt spillglas. Det �r enkelt att f�rvandla det till eget kross. Du sparar framf�rallt pengar.

Att göra eget kross

Jag sparar allt spill av glas av samma sort och färg i mindre platsburkar. Sedan använder jag lämpliga bitar till smycken och småsaker.

Resten är verkligt spill som kan bli dyrbart glaskross på ett enkelt sätt.

Man kan blanda olika glasfärger om man vill ha ett spännande kross. Men inte för mycket. För då blir effekten bara blaskigt brun.

Det här behöver du:
x Rostfri, halvdjup form
x Separator
x Rakutång eller liknande
x Glasspill
x Små plasthinkar i olika storlekar som kan sättas in i varandra
x Borrar i olika storlekar
x Plåthink
x Skyddshandskar

Jag preparerar en rostfri halvdjup form med separator (ca 70 procent aluminiumoxid samt 30 procent kaolin utrört i lite vatten).

Torka formen med en hårtork.

Sen lägger jag två, tre nävar spillglas i formen och ställer den i ugnen. Jag fyller en nivå i ugnen med nya formar med spillglas.

Du ska kunna lyfta formarna ur ugnen när den är varm.

Jag hettar upp ugnen snabbt till ca 600 grader. Tar på mig skyddshandskar och har en långärmar tröja i ren bomull på mig.

Då kan jag öppna ugnen. Låt den värsta värmen flöda bort. Ta sedan ut en av formarna med tången och tryck ner allt i en hink med iskallt vatten.

Stäng ugnen om de andra formarna.

Håll kvar greppet om formen och lirka bort glaset ner i vattnet. Ta bort formen.

Nu kluckar det och fräser det om glasmassan i vattnet. Det krackelerar. Byt gärna ut till kallare vatten - men ta ALDRIG på glaset!!!!! Då bränner du dig.

När glaset svalnat kan du krossa det ytterligare i vattnet med tången eller med en järnstång. Sedan kan du börja sila.

Innan du silar borrar du lagom stora hål i plastburkarna. Stora hål i den minsta, därefter lite mindre hål och slutligen små hål i den största. Underst kan du ställa en sikt eller stor hink.

Fyll lite kross i första hinken och skaka ut de mindre bitarna.

Upprepa proceduren med nästa hink och så vidare.

På detta sätt får du kross i olika storlekar som du kan återanvända.

Nu kan du ta ut nästa form och upprepa allt från början. Ugnen är ju fortfarande på så det går snabbt att preparera många olika färger.

Enkel metod att spara pengar och spill!

Eva Rittsel

Av: EvaRittsel

Datum för publicering

2006-03-05

Konsten att k�pa r�tt ugn

Fri, 24 Feb 2006 10:55:45 GMT

Att skaffa en ugn f�r fusing och ugnsgjutning �r en vetenskap i sig. M�nga menar att det inte g�r att anv�nda keramikugnar - men det g�r det visst det. Jag har gjort det i 25 �r.

Det är instrumentet för temperaturkurvorna som är det viktiga. Man måste kunna ställa in så att ugnen värms upp relativt långsamt och att den sedan kan kylas ner snabbt till avspänningstemperaturen - som är lite olika beroende på vilket glas du använder.

Utjämning
Dessutom måste ugnen kunna stå och stampa på samma temperatur mellan 30 minuter och tiotalt timmar för t ex ugnsgjutning dvs ha ett reglage för utjämning.

Smycken kan blandas med större designade fat i både en keramikugn och fusingugn. Men i keramikugnen lägger man de störres sakerna överst när du ska fusas. Och tvärtom när man slumpar.

Styra avsvalningen
Det viktigaste är alltså att ditt instrument kan styra avsvalningsprocessen - alltså inte bara köra upp ugnen till en topptemperatur och sedan slå av.

Tyvärr så fungerar många av de äldre instrumenten till keramikugnarna på detta sätt.

Du ska också kunna reglera hur fort ugnen kyls av.
Ditt instrument ska kunna programmeras så att du kan ställa ugnen på en viss utjämningstid - helst valfri.

De flesta instrument från 70- och 80-talet har denna funktion.

Överlista instrumentet
Sedan måste du överlista instrumentet. Om det behövs får man starta om och se till att utjämningstiden blir så lång som man behöver.

Topp- eller frontmatad?
Köper man en begagnad keramikugn går det lika bra med en toppmatad som en frontmatad. Den frontmatade har den fördelen att man ser vad som sker på de olika hyllplanen.

Dessutom kan man slumpa - sagga - väldigt tjocka glasskivor till höga skålar och säkert kontrollera förloppet i en frontmatad ugn.

Sagga glas
När man saggar glas lägger man en tjock glasskiva på en fiberform som vilar på stöttor. Sedan kontrollerar man att glaset i böjer sig ner av värmen i en vasformation mot ugnsplattan.

Och man kan stoppa processen när man tycker botten är bra genom att öppna dörren och kyla ugnen. Då stannar processen.

Keramikugn
Kermikugnar är jättebra för ugnsgjutningar, eftersom man behöver komma upp till lite högre temperaturer än vad de flesta fusingugnarna idag kan uppnå.

En keramikugn har elementen runt sidorna. Om man skärmar av dem med bitar av sättplattor kan man bättre styra slumpningen.

Elementen i keramikugnar ligger vanligast på sidorna i ugnen och strålar vertikalt mot det de ska bränna.

Det är utmärkt bra vid ugnsgjutning, då värmen också värmer formarna och det glas som rinner ner i dem.

Det blir en jämnare värme som tillförs hela gjutprocessen.

Fusingugn

Fusingugnen element sitter i locket och är bra när man vill kontrollera en slumpning bättre.

På senare tid har det kommit ut sk fusingugnar på marknaden. Det är låga, breda ugnar där elementen ligger i locket på ugnen. Och man bränner allt på samma plan.

Det gör att värmen når glaset, mjukar upp det och ju mjukare glaset är, desto längre bort sjunker det från ugnslockets element när man formar - slumpar - glaset. Och desto kallare blir glaset som sjunkit från elementen...

Och desto kallare blir glaset som sjunkit från elementen...

Det här blir en mer långsam och kontrollerbar slumpningsprocess.

Personligen klarar jag mig INTE utan min keramikugn för de arbeten jag gör mest dvs ugnsgjutna byster och masker.

Denna byst måste göras i en keramikugn. Annars smälter glaset från formens topp och det blir ingenting.

Men för fusade och slumpade bruksföremål är fusingugnen att föredra.

Eva Rittsel

Datum för publicering

2006-02-24