Jag graverar på vanliga dricksglas. Fast det är ju inte samma sak. Då har ju någon fabrik redan tillverkat det. hihi

Visst är det vanligt!

Alla dricksglas som inte blir helt perfekta - bara nästan - och som man bestämmer sig för att inte kasta tillbaka i smältan. Dessa vingligas glas hamnar i våra köksskåp.

De som är bra måste man ju sälja.

Så vänta dig inte tjusiga glasuppsättningar hos glasblåsare eller tjusiga keramikmuggar och skålar hos keramiker. Möjligen att vi köper in fina saker - elller byter - av kompisar vi känner. Men det brukar aldrig bli mer än ett-två glas åt gången. Så vårt glasskåp innehåller diverse blandade saker… 

Men det ser härligt ut när man dukar med lite blandad kompott!!!

Hälsar Eva som nyss kommit hem från Kosta med lite nyvingliga glas att behålla och lite finare att sälja.

Allt beror ju på vad man gillar men jag och många med mig köper gärna handblåsta, handdragna eller på annat sätt formade glas i synnerligen olika mönster, färger och storlekar.

Mitt favoritglas är ett champagneglas på hög fot i olika nyanser i pastellfärg och med vid låg kupa med små glasreliefer som blåses på Fjäderholmarna men VEM eller VILKA gör dem?

Anita

Hej Anita. Fjäderholmarnas glas görs av Glashyttan Åtta Glas.

Dessa glasblåsare förnyade studieoglaset och här kan du läsa allt om dom ! I alla fall det som finns på nätet:.http://www.glasakademin.net/glasmuseet/page.asp?ID=36

En av medlemmarna är Caroline Södergren. En jätteduktigt glasblåsartjej som gör underbara "Glasbyggen" i en slags kombination av glasblåsning och fusing. Här har du länken till hennes sida http://www.caroline.nu/

En annan medlem är Annika Jarring, hon som bland annat sätter ihop glasbitar med silikon och som dessutom var representerad på Nationalmuseets utställning Oblåst Glas . Det var Annika som gjort glas med Barbiefötter. Här är länken till denna utställning som var förra året http://www.nationalmuseum.se/NMTemplates/NMSingleExhibition____3721.aspxOch

Den som vill kan kanske få tag i den härliga boken som producerades i samband med utställningen. Här hittar du boken http://www.nationalmuseum.se/NMTemplates/NMTextPage____3720.aspxär

Och här har du länken till Fjäderhomarna. Ett jättetrevligt utflyktsmål på öarna i Stockholms infartled. http://www.fjaderholmarna.nu/

#3 Det där låter som mina glas, dvs det är Gunilla Kihlgren som blåst glasen, jag är lycklig ägare. Fast mina är djupröda förstås. Jag har sett dem i pastellfärger också.

Gunilla Kihlgren är för övrigt en stor favorit. Jag älskar hennes sätt att blanda sirligt sköna former med en god portion humor. Och hennes champagneglas är helt oslagbara!

jo jag blåse en hel glas, jag tycker om att använda färger och så i mina vanliga dricksglas.

Okey då. Jag har faktiskt kvar sex glas som jag själv tycker är jättefina i mitt skåp hemma. Och som jag blåst. Men det är klart - om ngn gäst vill köpa dem så går det alltid. Allt har ju ett pris. Själv gillar jag rätt rena glas utan för mycket färg och krusiduller. Jag vill se vad man dricker.

Men hur är det egentligen. Många glas är väldigt starkt färgade och man ser inte om man har vin eller vatten i dem. Är det sådana glas marknaden vill ha?