Det var ju riktigt fint, vet inte varför du klagar. Du borde löda invändigt också förstås, man brukar lösa det att göra två halvor och sätta ihop sen. Jag gillar den ruggiga ytan på din lödning, fast egentligen brukar den ju vara slät. När man har fört på lödtenn och det inte finns ihåligheter kvar, brukar man stryka med lödkolven lätt och snabbt så remsan blir som ett slät band ovanpå. Men det kan ju vara kännetecken på dina verk, varför inte behålla ruggigheten. Sedan kan du skaffa patina (koppar eller svart) och få dessa band byta färg om du gör saker som ser bättre ut med t.ex.svarta kanter.

Var köper man kopparpatina? Det låter roligare än svart.

Jag skulle gärna få färgen lite mer genomskinlig, så att det lyser igenom mer då man har ett värmeljus i. Jag får väl experimentera men kanske någon vet? Vad är lösningen; späda ut färgen eller måla tunnare med annan pensel?

Jag funderade på att släta ut kanterna men var orolig för att förstöra klistret under kopparfolien med hettan men det kanske inte är så noga?

Klagar gör jag alltid, så det är inget att fundera över.

Björn

# Om man alltid ifrån början bara gör som alla andra så kommer man inte att komma fram till något eget så vem vet, ruggiga kanter kanske är dig grej att utveckla…..själv i keramiken missade jag hur handtag skulle sättas dit ifrån början och satte dom ut och in, böjde leran åt fel håll, och det har nu blivit min grej som egen design! Visst är det bra att kunna teknig men inget är självklart!/Louise

Tack för uppmuntran! Jo, jag gillar de ruggiga kanterna, så det var kanske därför jag inte brydde mig om att ens försöka få dem släta.
Ska nog fortsätta med geometriska kroppar samt gravlykta. Ett litet Tiffany-fönster verkar också kul, även om det bara krävs en välriktad snöboll för att glädjen ska övergå i diverse vrål. 
Det man gör kan återspegla ens insida - i mitt fall kantig och rigid men med mycket symmetri och variation.

Jag gillar dina lerskålar och fusade glasfat. Gå på!

Mvh, Björn

# 4 Tack!